onsdag 30 december 2020

O så skönt att väckas



1. O så skönt att väckas
av Guds kärleks bud,
//: låta armar sträckas
upp mot Gud, vår Gud! ://

2. Samfällt må vi bedja,
stige sångens ljud
//: från vår syskonkedja
upp till Gud, vår Gud! ://

3. Låt oss framåt vandra,
följa Herrens bud, 
//: älska varmt varandra,
främst dock Gud, vår Gud! ://

4. Stäm då upp, min tunga,
morgonsångens ljud!
//: Glada får vi sjunga
snart hos Gud, vår Gud! ://

torsdag 30 januari 2020

Min Frälsare, den nådekraft





1. Min Frälsare, den nådekraft
ditt ord och din försoning haft
jag salig har erfarit, 
då jag i dopet tvåddes ren 
från all min synd, och ofta sen
när vid ditt bord jag varit. 
Jag har sport 
vad du gjort
för att frälsa,
ge dem hälsa 
som måst sörja
men ett nytt liv vill få börja. 

2. Ett liv som av dej själv ju är 
och gör att vi dej kommer när´ 
i tron, den varma, rätta,
ett liv som övas varje tid 
i hopp och kärlek, fröjd och frid, 
i kyskhet - ja, allt detta 
bör jag visst, 
Jesus Krist, 
till din ära 
både lära 
och bevisa 
och ditt namn på så sätt prisa. 

3. Och för att jag dess bättre må 
ett sådant heligt mål få nå, 
vill du mitt liv föröka,
ja, unnar mej ännu en dag, 
och visar mej din goda lag, 
så att jag rätt kan söka 
det som är, 
Jesus kär, 
av dej funnet 
och dyrt vunnet 
med din pina: 
evig ro för mej och mina. 

4. Så tackar jag, o Herre, dej,
 att du har velat skona mej 
och än med domen dröja, 
så jag alltmer dej likna må 
och av din Ande krafter få 
att så mitt hjärta böja, 
som, o Gud, 
dina bud 
vill befalla 
mej och alla
unga, gamla
för att i ditt ljus oss samla. 


5. Ja, låt oss så som ljusets barn 
få se och undgå alla garn
som satan för oss ställer! 
Och låt oss aldrig glömma bort, 
att levnadstiden är så kort 
men likväl mycket gäller! 
Ge oss nit
att med flit
bruka dagen, 
höra lagen, 
som kan lära 
vad som blir dej, Gud, till ära!

Kom, Guds församling, var ej sen






1. Kom, Guds församling, var ej sen,
ty solen nu sitt blida sken
på nytt har börjat visa.
Gud har ju denna natt oss täckt
med sitt beskydd och ömt oss väckt,
ja, honom må vi prisa!
Han oss hör,
därför bör
vi oss glädja
och framträda 
med vår gåva
och Guds nåd och godhet lova.


2. Vart djur på marken fröjdar sej 
och på sitt sätt lovsjunger dej, 
du store världens Herre. 
Var fågel sjunger dej till pris, 
vart träd, var blomma på sitt vis, 
det större med det smärre. 
Vi har fått 
mera gott, 
större gåvor, 
bättre håvor 
än de alla; 
därför bör vi dej åkalla. 


3. Din omsorg har ledsagat oss, 
så underbart bevarat oss 
allt ifrån moderlivet. 
Du var hos oss med hjälp och tröst, 
när vi låg vid vår moders bröst, 
och oss av nåd du givit 
liv och lem, 
hus och hem,
oss försvarat, 
oss bevarat 
från elände, 
som vi själva inte kände. 


4. Men störst är dock den nåden, Gud, 
att du oss givit dina bud 
och låtit oss få veta 
hur du oss alla friköpt har, 
och vad som väntas av envar
som kristen vill få heta.
Oss du drog
och upptog
i din kyrka -
vi får dyrka 
dej och höra 
ordet som kan saliggöra!

(Se även fortsättningen Min Frälsare, den nådekraft)